onsdag 30 december 2009

Göran och Fredriks språk

Jag var och letade julklappar i förra veckan. då gick jag förbi bokhyllan på Coop Forum och letade efter något intressant till min mormor. En ganska intressant bild blev resultatet... :
Nu tror jag inte att det fanns någon elak borgare som ideologiskt tänkte igenom situationen, men att boken om härskartekniker skulle hamna precis jämte Göran Perssons bok är faktiskt ganska humoristiskt.

Jag har inte själv studerat Göran Persson speciellt ingående, eller ens reflekterat speciellt mycket om det, men jag vet att det finns flera debattörer som anklagat Göran för just hans användande av härskartekniker. Självklart är det förkastligt och jag både hoppas och tror att det mer var ofrivilligt än en genomtänkt plan av GP.

En annan grej som jag snubblade över i förra numret av fackförbundet DIKs medlemstidning var följande artikel:
Gör Fredrik Reinfeldt det som Mona Sahlin anklagades för tidigare? Att lägga huvudet på sné, småle, och försöka vara alldeles för "vanlig"? Men tänker man efter lite så är det en fantastiskt stor skillnad på de två. Mona är ju faktiskt rätt vanlig, även om hon varit politiker väldigt länge, men Reinfeldt är det ju inte.

Samtidigt är det faktiskt intressant att Fredrik hittat ett sätt att prata på som vi inte riktigt förstått än. Att anklaga en manlig statsminister för att använda kvinnlig retorik tillhör kanske inte vanligheterna. Men visst, det kanske är så att Fredrik inte heller gör det medvetet utan "bara är sån".

En slutlig fråga som blir intressant är ju då vad som är värst, både rent moraliskt och rent praktiskt? Visst, vid snabb eftertanke är härskartekniker mycket värre eftersom de trycker ner andra människor. Samtidigt kan man tycka att ofrivillig undanhållande av information eller osynliggörande kanske inte är så farligt alla gånger. Kanske för personen det drabbar, men inte för budskapet till svenska folket eller till medierna. Samtidigt kan retorik, oavsett om den är kvinnlig eller antik, modern eller antik, vara ett sätt att få sanningen att bli mer luddig. Inte för att man ljuger utan för att man för fokus till något helt annat. Att man helt enkelt leder in folk i ett tankesätt som de själva inte bestämmer över.

Summa sumarum så är det mest komiskt tycker jag, även om det finns en allvarlig bakomliggande orsak. Mitt budskap är ändå att folk borde rösta utifrån en idé, en ideologi, snarare än på sakfrågor och partirepresentanter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se